Genom allt

Genom allt:

 

1. Vem orkar

 

2. Ännu

 

3. Klagorap

 

4. Judas Iskariot ”Jag minns att jag blev förvånad”

 

5. ”Varför är du här?” Judas Iskariot

 

6. Petrus sorgesång

 

7. Judas blues

 

8. Marias brygga

 

9.  ”Kommer ni inte ihåg?”

 

10. ”Visst kommer vi ihåg”

 

11. ”I oss alla”

 

12. ”Det får inte va´ slut” Maria Magdalenas sång

 

13. ” Det är, det tar inte slut”

 

14. ”Livet är segrare”

 

15. ”Vi är släkt – vi är kallade”

 

16. Slutsång

 

Vem orkar?

 

Vem orkar se?

Vem orkar gå?

Vem orkar höra på?

 

Vem orkar med allt svek,

all själviskhet och girighet?   

 

Vem orkar möta allt,

bära allt?
Överallt         

 

Vem sjunger hoppets sång
När natten verkar lång?

 

 

Ännu

 

Ännu sjunger det om våren

Ännu hittar fåglarna tillbaks
som förr om åren

 

Ännu ger oss marken grödan

Ännu skördar människan den frukt
som ger oss födan

 

 

Ännu hörs de goda orden

Ännu vill de flesta människor
ha fred på jorden

 

Ännu finns det hopp och trohet                  

Ännu föds det kärleksbarn som möts

av kroppens ömhet

 

 

Klagorap

 

Det sköljer ständigt över oss från morgon och till kväll

I tidningar och radio, är rapporten aktuell                        

All djävulskap, all girighet. Är inte någon snäll?

Som om varannan människa är skum och kriminell

 

Vem orkar stå för något nytt, vem orkar stå emot

när ondskan breder ut sig och vi hör om våld och hot?

Är kriget en naturlag som skördar många liv?

Var i hela världen finns ett bra alternativ?

 

Fast alla vet, fast alla hört, fast hoten duggar tätt,
om vår miljö, så är det ändå svårt att välja rätt

Vi väljer både flyg och bil, trots det vi hört och sett

Fast alla vet, fast alla hört så är det inte lätt

 

 

Vem orkar höja rösten för solidaritet

och välja kampen för det lilla barnets utsatthet?

Att många saknar bröd och hem, är något som vi vet

Trots det så verkar inte vägen gå mot jämlikhet

 

Om Gud är god, om Gud är stor, om Gud är kärleken
och samtidigt allsmäktig, då är det svårt, min vän
att få ihop den tanken med livsutvecklingen

Har Gud förlorat makten, eller kommer Gud igen?

 

 

Judas Iskariot

 

1.

Jag minns att jag blev förvånad

Och tänkte: ”Vet han egentligen vem jag är?”

Kände han till min giriga själ
och mitt stora pengabegär

Visste han vad han gjorde
när han kallade mig?

Hade jag ens en chans
att svar Ja eller Nej?

Allt kom så plötsligt, allt gick så (väldigt) fort

När han sa: ”Du ska följa mig, Judas Iskariot”

 

2.

Han lockade fram nå´t mera
och gav mig tro på att jag  kunde hitta rätt

Då blev jag ivrig och ville nog väl,
men det skulle gå fort och det skulle gå lätt

Jag ville inte vänta
och höra på allt som han sa

Allting gick snett och fel
inget blev bra

Jag har gått vilse, jag är en idiot

Jag blir känd som förrädaren Judas Iskariot

 

 

Som en snara runt min hals

Som ett sår i mitt bröst

Är mitt snåriga begär, att äga
och alltid komma först

Som en snara runt min hals

Som ett sår i mitt bröst

Är min giriga hunger
som aldrig skänker tröst
som inte gör mig trogen
min innersta röst

 

3.

Pengarna prästerna gav mig
dom vill jag inte veta av

Nu blir jag känd som förrädaren
för kyssen som jag gav

Får jag flera chanser?

Kan jag börja om?

Gjorde jag det som jag ville
eller gjorde jag tvärtom?

Vem kan förstå, det som jag gjort
Nu vet jag inte hur det ska gå med/för Judas Iskariot

 

Varför är du här?

Judas

 

Petrus, varför är du här?

Vad får dig att komma ända hitut?

I ensamhetens mörka plats
ser jag dig som jag aldrig sett dig förut

 

                     

 

Judas, jag gick hit direkt

Jag behövde komma från alltihop

Till mörkrets plats och i ensamhet

Bort från blickarna, bort från hånfulla rop

 

Jag har svikit min Mästare

                      Nu sörjer jag allt som gick fel

                      Efter allt som hänt undrar jag

                      om jag någonsin kan bli förlåten och hel

 

Petrus, här möts du och jag

Aldrig trodde jag att jag skulle få
se dig sån här och säga till mig
att vi möts som förlorare båda två

 

Jag har svikit min Mästare

                      Nu sörjer jag allt som gick fel

                      Efter allt som hänt undrar jag

                      om jag någonsin kan bli förlåten och hel

 

Petrus sorgesång

 

1.

När du hade lämnat oss gick vi ut till Getsemane

I mörkret och kylan sa Han: ” ni kommer alla förneka mig”

Då gjorde jag som jag brukar – jag lovade klart och tydligt:
”om alla  dom andra förnekar, förnekar jag aldrig dig.”

 

Stor ord

Många ord

följer i Petrus spår

Stora ord

Många ord

följer där Petrus går

 

2.

Då sa han dom konstiga orden, som inte jag förstod

Om tuppen som skulle gala när jag förnekat allt

Det blev som han sagt och varnat – förnekaren blev jag vid elden/tre gånger

Då hörde jag tuppens signaler. Och natten blev isande kall

 

Stor ord

Många ord

följer i Petrus spår

Stora ord

Många ord

följer där Petrus går

 

3.

Nu sitter vi här med varandra. Mörkret har blivit vårt hem

Utanför stadens gemenskap finns dom som vet hur det känns

Sveket har alla gemensamt, fast det ser olika ut

Frågan som bränner och svider är: ”Var går förlåtelsens gräns?”

 

 

 

Judas blues

 

1.

Var jag förutbestämd till en kyss?

Var min roll ifrån början förrädarens?

Var jag bara en bricka

i ett osynligt, högre spel?

Eller hade jag chansen att välja

en annan väg än jag gick?

Finns det en mening med allt som sker?

Vad ska jag tro nu när allting känns fel?

 

2.

Ska jag någonsin hitta mig själv

efter det som jag gjort i Getsemane

Alla tankarna irrar,
jag blir sjuk av förvirringen

Var det  ondskan som ledde till kyssen
då orkar jag inte mer

Vem kan stå ut med att vara den
som sviker för pengar och orkar leva sen

 

3.

Om jag ändrat mig, och hade valt

en helt annan väg än förrädarens?

Fanns det alternativet,

eller var Gud beroende

av att jag skulle välja den vägen

Vad är det då för en Gud

Som sitter högt upp och spelar (ett) spel

Då blir ju Gud viljans/våran/livets/mänskans fiende

 

4.

Om mitt svek var en del av Guds plan -
är jag ändå den snåle förrädaren?

Allt blir konstigt och bakvänt

Kan nå´n säga mig, vem jag är?

Eller kan det va så att det onda
och giriga tvingas gå
godhetens konstiga slingerväg

Vem kan förklara och ge svar som bär?

 

 

 

Maria

Det är lätt att bara minnas det tunga och svåra

Vi minns mycket mer våra fel
än det som är ett ljus i det mörka och hårda

Det som  gör att bilden blir mer hel

 

Jag har också gått i mörker

Jag har också gått och undrat var ljuset är

Men där det är som mörkast
blir ett litet ljus som en eld
som värmer och leder, som visar och viskar
att mitt i mörkret finns den väg som bär

 

 

Kommer ni inte ihåg?

Maria Magdalena

 

Kommer ni inte ihåg

Kommer ni inte ihåg

Orden och bilderna Jesus gav oss

Kommer ni inte ihåg

 

Hur det lilla

Hur det svaga

Hur det oansenliga

Har en låga

Har en styrka

Har en kraft

som bär det Gudomliga

 

Det är här i utanförskapets trakt
vi ska (på)minnas kärlekens (märkliga, mäktiga) makt

 

1.

Tänk er ett strå
som vajar stolt i vinden

Så händer nånting
och strået är knäckt

Tänk er ett ljus
som lyser upp i huset

Så kommer en vind/storm
och ljuset är släckt

 

När livet känns som ett avbrutet grässtrå

När livet känns som en flämtande låga

Kan minnet av orden som Han sa då

Ge oss mod att försöka och våga

 

 

 

2.

Minns ni en gång
när alla hade bråkat
om vem som var bäst
om vem som kom först

Han tog ett barn
och ställde det framför oss

Men ingen förstod
att barnet var störst

 

Nu är vi små, vi är nakna som spädbarn

Vi måste också bli burna av/i ömhet

Med minnet av barnen och det som han sa
vågar vi kanske gå i dess närhet

 

 

3.

Tänk er ett korn

Det minsta utav alla

Ett vetekorn
så litet och sprött

När det är sått
och fallit djupt i jorden          och vilar djupt i jorden

Då växer ett liv                     då gror det ett liv

ur det som är dött

 

Nu är det mörkt som för kornet i jorden

Men mitt i mörkret finns livet som väntar

En hemlighet vilar i vetekornet

Där finns livet och ljuset som längtar

 

 

Vi kommer nog ihåg

Judas och Petrus

 

Vi kommer nog ihåg

Visst finns minnena kvar

Det var ju som igår

Vi kommer nog ihåg

Men frågan som jag/vi har
är om nå´n förstår

Gäller det mig, gäller det oss

Har vi en chans

Gäller det mig, gäller det oss

Finns det nånstans

En famn

Ett hem

Ett bo
som väntar på oss

Det är svårt att tro

 

Vi kommer nog ihåg

Visst finns minnena kvar

Det var ju som igår

Vi kommer nog ihåg

Men frågan som jag/vi har
är om nå´n förstår
och öppnar sin famn
för mig, för oss
nu när vi går

 

I oss alla

 

I oss alla lurar sveket

I oss all bor en förrädare

I oss alla lever (det en) Petrus

I oss alla en som är släkt med Judas Iskariot

 

Dom är vi

Vi är dom

Dom är som vi

Vi är som dom

Dom lever i oss alla

 

 

 

Det får inte va´ slut

Maria Magdalenas sång

 

1.

Jag har mött det här förut – att allt var över

Hur det sista hoppet lämnat mig och gått

Jag har sett dom tunga molnen svepa in
och färga allting både svart och grått

Men när mörkret var som mörkast,
när allt blev tomt och ingenting fanns kvar

Då hörde jag en trotsig enkel ton, en sång

Vemodig och vacker, men klar

 

Det kan

Det får
inte va (vara)  slut

Det måste ur mörkret
finnas en väg som leder ut

Det kan

Det får
inte va´ (vara) slut

 

2.

Jag kan minnas som igår, när livet vände

Och jag kunde andas djupt och fritt igen

Jag var utestängd och ratad
utan tro och hopp på vad som skulle komma sen

Hela jag var som belägrad

Jag var en främling i min egen kropp

Bland allt som hördes, hörde jag en röst, som sjöng

Sången sjöng mig fri, gav mig hopp

 

Det kan

Det får
inte va (vara)  slut

Det måste ur mörkret
finnas en väg som leder ut

Det kan

Det får
inte va´ (vara) slut

3.

Alla minnena jag bär ger mig en aning
att det aldrig är för sent att börja om

Det har hänt så många gånger
att jag tappat allt, men det var då som ljuset kom

Genom mörkret kan jag ana
att det jag mött förut ska/kan ske igen

Min aning är en enkel, trotsig ton, en sång

Sången om uppståndelsen

 

Det är, det tar inte slut

 

Det är

Det tar

inte slut

Genom döden, genom graven
hittar livet vägen ut

Det är

Det tar

inte slut

 

 

Det är

Det tar

inte slut

Genom döden, genom graven
hittar Jesus vägen ut

Det är

Det tar

inte slut

 

 

 

Livet är segrare

 

1.

Det är nästan bara mörker

Det är nästan natt

Knappast syns ett spår av gryningen

Ändå är det någonting som trotsigt sjunger att:

”ljuset kommer smygande igen.”

 

2.

Några kvinnor trotsar mörkret
går i gryningen
för att smörja Jesu döda kropp

Men istället får dom möta
i förvirringen
det som väcker liv i deras hopp

 

Det är då det händer

Det är då det vänder

Det är som om livet börjar om

Ljuset är starkare

Livet är segrare

Stenen är borta

Graven är tom

Genom all död går en väg
till liv

 

3.

När allting är bara mörker
allting bara natt
utan ens ett spår av gryningen

Får vi ändå minnas
får vi trotsigt sjunga att:

”ljuset kommer smygande igen.”

 

Det är då det händer

Det är då det vänder

Det är som om livet börjar om

Ljuset är starkare

Livet är segrare

Stenen är borta

Graven är tom

Genom all död går en väg
till liv

 

 

 

 

 

 

Vi är släkt med varandra

 

Prelud:

I ärlighet och ömhet får vi möta varann
Säga som det är och försöka förena

det som vi skäms för och det som gör oss stolta

Här finns både Judas med Petrus och Maria Magdalena

 

 

 

Omkväde:

Vi är släkt med varandra

Vi är lika i det mesta

Vi är skapade att leva försonade

som vi är

Vi är kallade att följa
den väg som väljer livet

Vi är kallade att kämpa
för rättvisan och freden

Vi är kallade att leva
som vi lär

 

 

Stick (som kan sjungas samtidigt med omkvädet):

Girighet och svek

Givmildhet och trofasthet

Svikna löften och stora ord

Trohet och gemenskap kring ett bord

Skam och skuld och rädsla

Befrielse, förlåtelse och kärlek

 

 

Genom allt

 

Genom allt finns det tecken

Genom allt finns det spår

Genom allt finns en hälsning
om en framtid

Och en hälsning

från igår

 

Som en flod med ständigt flöde

Som en sång som alla hör

Som en eld som aldrig slocknar

Som ett hopp som aldrig dör

 

1. (”Judas rösten”)

Än en gång så står jag här
med allt som jag har och är

Jag är mycket, jag är många

Jag har minnen som vill fånga,
som vill binda mig

Men i ärligheten vill jag
öppna mig för dig

 

Jag är känd för min kärlek till pengar

Jag är känd för mitt heta humör

Jag är känd för att svika och ljuga

Jag är känd för affärer jag gör

 

Men jag är mycket mer
än det andra ser

Alltihop är jag
som är både stark och svag

Det jag skäms för vill jag lämna

Muren runt mig kan få rämna

Så det goda som jag vill

Och det goda som jag kan
ska få flöda fram

som livet som vann

 

 

 

 

 

 

 

 

2. (”Petrusrösten”)

Än en gång så står jag här
med allt som jag har och är

Jag är mycket, jag är många

Jag har minnen som vill fånga,
som vill binda mig

Men i ärligheten vill jag
öppna mig för dig

 

Jag är känd för att jag har en åsikt

Jag är känd för dom ord som jag sagt

Jag är känd för att jag vill bestämma

Jag är känd för att jag vill ha makt

 

Men jag är mycket mer
än det andra ser

Alltihop är jag
som är både stark och svag

Det jag skäms för vill jag lämna

Muren runt mig kan få rämna

Så det goda som jag vill

Och det goda som jag kan
ska få flöda fram

som livet som vann

 

3. (”Mariarösten)

Än en gång så står jag här
med allt som jag har och är

Jag är mycket, jag är många

Jag har minnen som vill fånga,
som vill binda mig

Men i ärligheten vill jag
öppna mig för dig

 

Jag är känd för att gå lite bakom

Jag är känd för att inte ta sats

Jag är känd för att gå i det tysta

Jag är känd för att inte ta plats

 

Men jag är mycket mer
än det andra ser

Alltihop är jag
som är både stark och svag

Det jag skäms för vill jag lämna

Muren runt mig kan få rämna

Så det goda som jag vill

Och det goda som jag kan
ska få flöda fram

som livet som vann